Här stoppades elproduktionen för naturens skull

Av Carina Nilsson

I Klippan pågår ett av norra Europas största vattenvårdsprojekt. Kommunen har köpt tre kraftverk i Rönne å och stängt ner elproduktionen med målet att skapa fri väg för fisken från havet till Ringsjöarna.
– Landsbygdsutvecklingen och besöksnäringen går hand i hand med naturvårdsprojektet. Genom en lokal insats kan vi göra en jätteinsats för naturvården, säger Tord Andersson som är biolog och leder Rönne å-projektet.

Rönne å ringlar sig cirka åtta mil genom det skånska landskapet med början i Ringsjöarna ända ut till Skälderviken. I ån lever ett trettiotal olika fiskarter, bland annat den akut hotade ålen samt Atlantlax som också är hotad.

Ån har tre kraftverk, Stackarp, Klippans pappersbruk och Forsmöllan. Alla tre ligger i Klippans kommun.

2018 beslutade kommunfullmäktige i Klippan att köpa de tre kraftverken.

– Det fanns en stor politisk enighet kring det här och förutom naturvården såg politikerna också en möjlighet att sätta Klippan på kartan och att utveckla besöksnäringen och landsbygden, säger Tord Andersson.

Tord Andersson leder Rönne å-projektet men har de senaste åren jobbat mer med juridik än biologi då rivningsansökan för kraftverken ligger hos Mark- och miljödomstolen. Foto: Carina Nilsson

Politikerna hade bland annat sneglat på Karlshamns kommun. Beräkningar därifrån visar att fisket i Mörrumsån årligen genererar 50–60 miljoner till kommunen genom att besöksnäringen gynnas.

– Sverige är fortfarande något av ett u-land vad gäller naturturism kopplat till fritidsfiske om man jämför med Skottland, Island och Kanada. Vi marknadsför oss för dåligt, men i Rönne å-projektet har politikerna sett potentialen, säger Tord Andersson.

Köpet av de tre kraftverken kostade 28 miljoner. Av dessa fick kommunen 21 miljoner i bidrag från bland annat Naturvårdsverket. Utöver det har kommunen fått 20 miljoner kronor från EU:s Lifeprogram för att finansiera tillståndsprocessen och utrivningen.

2019 stängdes elproduktionen ner.

Rönne å-projektet i Klippan är ett av norra Europas största vattenvårdsprojekt, där naturvård och ökad turism kan gå hand i hand, berättar Tord Andersson som är projektledare. Foto: Carina Nilsson

– Elproduktionen var väldigt liten, men framför allt bidrog kraftverken inte till reglerkraft. Hade de bidragit till att reglera elproduktionen i södra Sverige hade köpet troligtvis inte gått igenom, säger Tord Andersson.

Så långt löpte allt på utan några större hinder. Men 2022 ansökte Klippans kommun hos Mark- och miljödomstolen om att få riva kraftverken och något beslut har fortfarande inte kommit.

– Det är en väldigt omfattande process, förmodligen för att domen kan bli prejudicerande. Jag som är biolog har mest sysslat med juridik de senaste åren, säger Tord som vid det här laget har hyllmetrar fyllda med skrivelser från domstolen.

Projektet är alltså inte i mål än. Det innebär bland annat att Klippans kommun får transportera levande ålar med lastbil förbi kraftverken när ålen, som är en vandringsfisk, vill gå upp i Rönne å.

– Vi fiskar upp dem nedanför kraftverken, eftersom de inte kommer förbi där, och transporterar dem uppströms. Fiskarna kan sedan själva vandra ut när de vill eftersom turbinerna kopplades bort när elproduktionen stängdes ner. Så lite bättre har det blivit även om vi inte är i mål, säger Tord.

Rönne å-projektet omfattar tre kraftverk. Vid Stackarp kommer två stora dammar att återgå till att vara betesmark, vilket det var innan dammarna anlades. Bild: Klippans kommun/ Carina Lindkvist

Projektet har uppmärksammats i hela Sverige och internationellt. Klippans kommun har fått ta emot många kommuner och länsstyrelser på studiebesök. Finns det då inga negativa konsekvenser?

– Det är klart att alla inte är nöjda. Två dammar med en sammanlagd yta av 40 hektar kommer att försvinna och en av dem används för bevattning idag. Men de markägarna har en vattendom och kommer att kompenseras ekonomiskt. Marken kommer att bli betesmark, som den var innan dammarna skapades. Politiskt finns det en positiv uppslutning för projektet, säger Tord.

Eftersom domstolen inte har kommit med något beslut ännu kan utrivningen av kraftverken inte göras i år då åtgärderna måste påbörjas i februari-mars.

– Tåget har gått för i år men jag har ändå gott hopp om att det ska bli nästa år. Det skulle förvåna mig väldigt mycket om vi inte får det här projektet i hamn. Men för de akut hotade arterna, framför allt ålen som är illa ute, är varje år viktigt, säger Tord.

Fakta: Enligt Energimyndigheten är 300 av 1800 kraftverk i Sverige klassade som viktiga (Klass 1). Dessa kraftverk bidrar bland annat till reglerförmågan av elproduktionen.

Enligt Roger Östberg, som är senior rådgivare på Energimyndigheten, ska all vattenkraft omprövas i en nationell plan där el från vattenkraften ställs mot miljöintresset, eftersom kraftverken påverkar vattenmiljöerna samt fisk- och växtarter negativt. Samtidigt ska man värna om vattenkraftens reglerförmåga och produktion. Planen ska vara klar 2032.

– Det ställs nya miljökrav på alla vattenkraftverk. Vid de stora viktiga kraftverken kan man tänka sig att det blir mindre åtgärder medan man gör mer där produktionen är lägre. Men många parametrar vägs in. Det kanske inte alltid blir fråga om rivningar av kraftverk men kanske att man blir tvingad att bygga fiskvägar eller liknande, säger han.

Fakta:

Harsprånget i Luleälven räknas som det viktigaste vattenkraftverket i Sverige och producerar 2131 GWh årligen. Årsmedelproduktionen i de tre kraftverken i Rönne å var cirka 9,7 GWh per år. Kraftverket i Laholm producerar cirka 36 GWh.