Skrivlusten förenar Malin och Ida

Av Diana Larsson

KLIPPAN/ HJÄRNARP. Författaryrket kan upplevas som relativt ensamt. Idéen finns i huvudet, skrivandet är ett enmansgöra och berättelsens utveckling är en ständigt pågående process. För att övervinna skrivkramp, hitta nya vinklar och få pepping när det är motigt så är en skrivkompis något av det bästa man kan ha.

Författarkollegorna Malin Tuvesson, teknikinformatör och Ida Åkesson, narkossjuksköterska, matchades för några år sedan ihop som skrivkompisar i ett projekt på Instagram. De har hållit ihop sedan dess och känner en trygghet i att ha varandra som bollplank och stöd.

– Jag har lite galnare idéer och så tonar Malin ner dem, säger Ida skrattande och fortsätter:

– Vi förstår varandra, har liknande familjesituationer och har samma humor. Vi hjälps åt när karaktärer inte beter sig som vi vill eller när en logisk lucka behöver fyllas.

– Det är lätt att få tunnelseende och missa det som händer vid sidorna, förklarar Malin och tillägger att utan varandra hade de säkert haft samma mål.

– Men vi hade nog tagit andra vägar dit och resan hade inte varit lika rolig.

Ida Åkesson, som bor i Klippan, har hittills gett ut två barnböcker om tandtrollens magiska värld och äventyr.

– Huvudkaraktären Tess råkar ut för mycket som de flesta barn kan känna igen sig i. Hon bråkar med sina vänner, utmanar sina rädslor och försöker följa sina drömmar. 

Den senaste boken släpptes i oktober och manus till nya böcker är redan påbörjade. Här vigs en dag i veckan samt kvällar och helger åt att skriva.

– Jag tänker jämt på det.

Malin Tuvesson, som bor på en gård i Hjärnarp, skriver relationsromaner med lyckliga slut och spänningsfantasy. Just nu är hon aktuell med ”Månskensbonden” som släpps i slutet på april. ”Månskensbonden” är den första delen i Björkskogaserien och beskrivs som en bok om arv, kärlek och att kämpa för det man vill. Berättelsen kryddas med traktorer, stutar, en katt och en vrång gubbe. ”Miljön är skamlöst inspirerad av Munka Ljungby.”

För de som gillar hennes sätt att skriva så avslöjar Malin att hon är i färd med att redigera klart nummer två som släpps i juli samtidigt som hon börjat skriva på en tredje del.

De båda författarna skriver på sina egna kammare, men en dag i veckan bestämmer de en tid där de ses digitalt för att sedan ägna dagen åt att få utlopp för sin kreativitet.

– Då hålls man ansvarig för att komma upp och börja skriva klockan sju även om man inte har ork eller lust just då, säger Ida, som är aningen mer svårstartad än Malin på morgonkvisten.

Vad var det som avgjorde att de tog steget till att följa sin dröm om att bli författare? Ida berättar att hon alltid gillat att läsa och skriva, men lade det åt sidan när de fick utökning i familjen.

– Det längsta jag skrev var inköpslistor, men så började jag att läsa igen och då kom lusten att skriva tillbaka. Jag deltog på ett digitalt skrivkafé där en av övningarna var att skriva en barnbok. Då tog jag mina små sagor om tandtrollen som jag hittat på när min dotter var liten och inte ville borsta sina tänder. Det visade sig att tandtrollen hittar på så mycket att det hunnit bli två böcker om dem.

För Malins del så kom hon till en punkt i livet där valet kändes som det enda möjliga.

– Min mamma blev sjuk och dog alldeles för tidigt. Det blev så tydligt att ska jag skriva så får jag göra det nu. Innan hade jag precis som många andra endast skrivit för byrålådan.