Av Per Brolléus
Enligt flera olika undersökningar sover Sveriges skolelever för lite, man somnar helt enkelt för sent. Mot bakgrund av detta har politiker i Örkelljunga föreslagit att högstadiets skoldag ska börja en timme senare.
– Jag är som tröttast på eftermiddagen, då vill jag inte vara kvar i skolan, säger Tilda Rosenberg, elev i årskurs nio.
– I princip alla jag har pratat med är emot flyttning av skoldagen. Min bror, som också går på högstadiet, och hans kompisar säger samma sak.
En enkät som ungdomsrådet på Kungsskolan i Örkelljunga genomfört visar att ungefär en tredjedel är kritiska till att förskjuta skoldagen. Samtidigt är det många som påpekar att de har svårt att ta ställning och ser både för- och nackdelar med förslaget.
– Det skulle bli mindre tid på eftermiddagarna, och tajt med mina aktiviteter, förklarar Tilda Rosenberg.
Förslaget kommer från oppositionen i Örkelljunga, som menar att piggare elever koncentrerar sig bättre, vilket i längden kan ge högre skolresultat och utbildningsnämnden har beslutat att utreda förslaget vidare.
– Ungdomars dygnsrytm förskjuts i tonåren, menar Gunilla Edman (S), som är initiativtagare till förslaget.
Några veckor efter att förslaget kom upp på tapeten har egentligen ingenting förändrats. Något beslut är inte taget, vissa partier har gått ut och sagt att man tänker rösta såsom eleverna vill.
– Nu ligger frågan hos förvaltningschefen att utreda. Tror inte det kan bli verklighet redan i höst, men man ska veta att det är bara en tredjedel av eleverna som verkligen är emot detta, säger Gunilla Edman.
– En förskjutning av skoldagen skulle också kunna innebära att de som vill komma tidigare till skolan kan lägga sin läxläsning med hjälp på den timmen. Jag tycker även att skolan skulle kunna erbjuda frukost till de som kommer tidigare, påpekar den före detta läraren Gunilla.
När det gäller upphandlingen av skolskjutsar så ser Gunilla en fördel med att skjuta på skoldagen en timme.
– Nu tvingas vi köra med två bussar parallellt. Skjuter vi på dagen så skulle en buss klara hela jobbet.
Eleven Tilda Rosenberg har dock inte ändrat sig.
– Nej, och det gäller alla oss i ungdomsrådet. Vi vill ha kvar skoltiderna som de är nu.
Fakta: Så kan senare skolstart förbättra elevers mående
Många ungdomar får för lite sömn. Studier visar att tonåringar ofta sover mindre än de rekommenderade 8–10 timmarna per natt, vilket kan påverka koncentration, humör och skolprestation.
Biologiskt sker en förskjutning av dygnsrytmen under tonåren, vilket gör att ungdomar somnar senare på kvällen och har svårt att vakna tidigt. Tidiga skolstarter krockar därför ofta med deras naturliga sömncykel.
Forskning visar att senare skolstart kan ge flera positiva effekter: elever sover i genomsnitt 20–45 minuter längre per natt, upplever mindre dagtrötthet, får bättre koncentration och förbättrat välbefinnande, och i vissa fall även bättre skolprestationer.
Samtidigt finns praktiska utmaningar: ändrade starttider kan påverka familjers scheman, fritidsaktiviteter och transporter. Dessutom kan sömnvinsten minska över tid om elever börjar lägga sig senare.
Sammanfattningsvis pekar forskningen på att senare skolstart kan vara ett effektivt sätt att anpassa skolan efter ungdomars biologiska rytm och öka både sömn och välbefinnande.
Källor: SVT, Time, ScienceDaily, Springer, ScienceDirect
