Svalt intresse för kommunernas beredskapsvecka: ”Önskat större deltagande”

Av Marlene Petersson

När den nationella beredskapsveckan nyligen arrangerades i Bjuv och Åstorp, så var det få invånare som kom på de planerade aktiviteterna. Samtidigt satsar båda kommunerna på fler sätt att nå ut med information – både genom sociala medier och böcker för skolor och förskolor.

Trots ett större utbud under årets beredskapsvecka, var det svårt att locka folk till beredskapsaktiviteterna. I Åstorp samlades mellan fem och femton deltagare per tillfälle.

– Vi hade såklart önskat ett större deltagande och funderar över hur vi ska göra för att kunna locka fler till nästa år. Det är svårt att locka till fysiska träffar, men vi har också lagt ut mycket i sociala medier. Där har vi haft annonser ute som haft många visningar. Så jag vill ändå säga att vi har nått fram med mycket av informationen och fått ett gensvar, säger Sara Hurtig, som är beredskapssamordnare i Åstorp.

I Bjuv var läget likartat. Vid en av föreläsningarna var det bara två personer som dök upp, berättar Patrik Rozijan, som är beredskapssamordnare i Bjuv.

– De fick personlig coaching i sin hemberedskap och var väldigt nöjda med det, men det är synd att intresset inte är större för något som är så viktigt.

För att nå den yngre generationen och bygga beredskapsförståelse från grunden har ett bokpaket köpts in till både skolor och förskolor i Bjuvs kommun.

– Det är skönlitterära böcker där beredskap vävs in för att öka förståelsen hos barn och unga. Böckerna handlar till exempel om vad som händer om strömmen går, eller hur du kan förbereda dig för en kris. En av böckerna är som den gula krisbroschyren, fast anpassad för barn, förklarar Patrik Rozijan.

Bjuvs kommun har köpt in bokpaket till skolorna för att ge barn och unga en ökad förståelse för beredskap. Foto: Marlene Petersson

I Åstorps kommun har det arbetats mycket med att säkra kommunikationen om ström, mobiltelefoni, och internet slås ut.

– Genom informationspunkter som kommer finnas på biblioteken och på medborgarkontoret, ska kommunen säkra att invånarna får skriftlig bekräftad information om vad som har hänt, förklarar Sara Hurtig.

De nationella riktlinjerna är att kommunen ska kunna driva sina samhällsviktiga verksamheter i två veckor, helt utan externa leveranser.

Båda beredskapssamordnarna understryker också vikten av att alla ska ha en egen hemberedskap för att kunna klara sig själva under minst sju dagar.

– Det är de absolut viktigaste sakerna i civil beredskap, som är grunden för att vi ska ha motståndskraft i Sverige – att allmänheten har en egen hemberedskap och att de har en acceptans för en avsevärt lägre nivå av samhällsservice, avslutar Patrik Rozijan.