Vägen in – ger en fot in i arbetslivet

Av Marlene Petersson

Bjuvs kommun genomför ESF-projektet: Vägen in, tillsammans med Åstorps kommun, Medborgarskolan och ett antal föreningar och samarbetspartners. Projektet medfinansieras av Europeiska unionen.

Målgruppen för projektet är försörjningsstödstagare från både Bjuvs och Åstorps kommun. Personer som läser svenska för invandrare (SFI), ungdomar som varken arbetar eller studerar (Uvas), och personer med komplexa funktionsvariationer med någon forma av ohälsoproblematik.

– Att det är en så bred målgrupp är såklart en utmaning för oss som leder projektet, men samtidigt är det väldigt bra för deltagarna. Det blir en mix där de får träna språket, lära sig samarbeta och visa hänsyn för varandra, säger Weronica Persson, som är projektledare.

Målet är att det ska vara minst tio deltagare från varje kommun och att det ska vara jämnt fördelat mellan kvinnor och män. Minst sex av deltagarna ska komma från SFI. Det kan vara SFI-elever som har svårt att ta sig vidare, eller som har valt att avsluta kursen för att de haft svårt att klara den.

– Vi har sett att många som inte klarat SFI får en nytändning genom Vägen in. De blir mer motiverade och får igång språket bättre genom att delta i projektet. Här får de en förståelse för varför språket är så viktigt.

Språket kan vara en utmaning även för de som leder projektet. Därför menar Weronica Persson att det är en stor fördel att arbeta tillsammans med kollegor som May Samhouri, som är koordinator vid Medborgarskolan.

– Hon har både den språkliga- och den kulturella kompetensen. Ibland kan jag misstänka att en deltagare inte bara har svårigheter med språket, utan även med att ta in information. För mig är det svårt att veta säkert, men genom att ha någon som kan deltagarens språk, så kan det ge mer förståelse för hur det faktiskt ligger till.

När Weronica Perssons eget språk inte räcker till så använder hon sig ofta av kroppsspråket.

– Jag visade en deltagare foten och förklarade att du måste få in en fot på arbetsmarknaden. När han väl förstod hur jag menade så blev det en ögonöppnare för honom.

Att lära sig om arbetskultur och samarbete är en stor del av kursen. Det innefattar allt från att pendla till arbetet och komma i tid, till att fika tillsammans och ta ansvar.

– Vi vill att de ska bli självständiga medborgare som själva söker information och tar del av samhället. Vi vill ta bort hjälplösheten och visa att de kan styra sina egna liv.

Kursen består av åtta veckors utbildning och tio veckors praktik inom gröna näringar. Den sista veckan får deltagaren hjälp att uppdatera sitt cv och att planera inför nästa steg. Detta görs tillsammans med någon från arbetsförmedlingen, eller en handläggare på socialtjänsten. Det kan också vara en lärare från SFI.

– Att vi skapar relationer är superviktigt och vi arbetar också med uppföljningar under praktiken. Deltagaren ska veta att vi bryr oss, men också att vi sätter kärleksfulla gränser och ställer krav.

Enligt Weronica Persson leder kursen ofta till att deltagarna får upp livskvalitén och att vänskap och goda relationer skapas.

– Vi letar efter fler praktikplatser inom den gröna näringen som kan tänka sig att ta emot och handleda våra deltagare. Projektet ger 5000 kronor till föreningar eller privata arbetsgivare som kan ta emot inom till exempel grönyteskötsel och lantbruk.

En av deltagarna som gick kursen under förra terminen arbetar idag som busschaufför, och en annan inom bemanning på ett lager. Flera har också börjat studera.