Av Diana Larsson
ASK. Det är aldrig för sent att följa sin dröm. Lena Wrentner är gymnasieläraren som efter snart 30 års tjänst på gymnasieskolorna i Klippan tagit nästa steg i livet. I påskas öppnade hon upp dörrarna till byns nya butik - en butik som andas nostalgi.
– Jag är passionerat intresserad av vackra kläder - gärna från 40-talet. Nu vill jag entusiasmera andra.
Fröken Wrentner lyser av stolthet när hon visar sina alldeles första visitkort. Hon ler varmt när hon betraktar väggens måttanpassade fotocollage där kvinnliga släktingar förevigats i dåtidens mode. Jag väljer att skriva fröken Wrentner - för visst blir man artigare i mötet med välklädda personer.
Dagen till ära har Lena klätt sig i en lila pennkjol kombinerat med en egenstickad lila kofta med vita och blå inslag, håret är stylat och så pricken över i:et – hatten.
– Man blir glad av att bära hatt. Den sticker upp och den sticker ut, men det kräver en del mod att bära den. Jag började med att ha hatt hemma för att vänja mig. Påhejad av kompisarna så bär jag numera hatt även när jag går ut, säger Lena och fortsätter:
– Förr var hatten det sista man tog på sig innan man gick ut och det fanns hattmakare överallt. Var har egentligen alla hattar tagit vägen?
Intresset för vintage och framförallt 40-talsmode tändes när Lena för många år sedan sydde passande outfits till barnen inför en 40-talshelg på Fredriksdal. Ensam är inte stark och det var först för åtta år sedan när hon hittade en community för likasinnade som gnistan övergick i eld och lågor.
– Det har exploderat. Fina klänningar är roligt att köpa och ännu roligare att bära i sällskap med andra. Jag har skapat flera vintageweekends där vi träffas och klär upp oss. Det är en ynnest att få träffa så många nya vänner - vi är som en familj.
I kontrast till dagens dova färgskala så sticker vintage ut. Lena beskriver hur mycket glädje valet av klädsel skänker.
– När jag klär mig fint så blir jag glad. Det är lite som uttrycket ”Powerdress” fast utan det ytliga. Det är nästan som att iklä sig en sköld där jag känner mig säker. 40-talsmodet är feminint, kvinnligt och snyggt. Det är mycket färg, olika skärningar och materialet är av ren bomull, ull, linne och viskos.
Åter till butiken. I många år har Lena drömt om att skapa något vid sitt 1800-tals torp vid Söderåsens sluttning, närmare bestämt i Ask.
Tankarna har varit flera och förra sommaren fick drömmen om ett sommarkafé stå åt sidan för att ge plats för klädbutiken. Uthuset har under hösten genomgått en transformation. Doften av virke skvallrar om att hyllorna som bär upp de tidstypiska skorna är nysågade. Kassaapparaten är en gåva från familjen, speglarna är flera och en mängd eleganta klänningar har hängts upp. Skyltdockorna är namngivna och här har Lena lagt stor vikt på att det ska finnas kläder även i storlek 42-44.
– Många klänningar är burna av unga, smala flickor. I de fall de sytts in så kan man med lite tur lägga ut dem igen, förklarar Lena, som vill entusiasmera andra till att leva ut sitt intresse för vintage.
– Det finns så mycket glädje i att bära vackra kläder som någon haft för 70 år sedan. Det är väldigt feminint och man bär med sig en del av historien.
