Av Diana Larsson
"Just nu är det ovanligt lugnt. Väldigt lugnt, faktiskt." Tatueraren Sara Sigbo är långt ifrån ensam om att känna av det tuffare ekonomiska läget där hela branschen utmanas. Samtidigt tror hon på en vändning.
– Vad fan ska jag annars göra?
"Just nu är det ovanligt lugnt. Väldigt lugnt, faktiskt." Tatueraren Sara Sigbo är långt ifrån ensam om att känna av det tuffare ekonomiska läget där hela branschen utmanas. Hennes inlägg på sina sociala medier har mottagits med värme och fina ord samtidigt som kalendern åter börjat fyllas på.
– Det brukar gå i vågor, men det här är helt annat än finanskrisen 2009, säger Sigbo som tror att det kommer att lösa sig även denna gång.
– Vad fan ska jag annars göra?
I ett lugnt villakvarter i Perstorp huserar en av landets bästa tatuerare. Under namnet Lady C Tattoo finner vi Sara Sigbo som trivs som bäst när hon skapar i den tidlösa tatueringsstilen Black & Grey. Med svart bläck i olika nyanser och utspädningar skapas mjuka skuggor, djup och realism till tonerna av punk och metal. Uppfylld av en känsla där panik och lugn dansar i takt får naken hud ge vika för makalösa tatueringar.
Sara Sigbo är inte den som skryter om sina verk. Tvärtom tampas hon med känslan av att det hon gör inte är bra nog.
Poletten om att hon tillhör skaran av mästare föll ner sedan hon snubblat upp för trapporna i Blå Hallen i Stockholm 2024. Det var då hon förärades med sitt Mästarbrev - det högsta beviset på yrkesskicklighet som en hantverkare kan få. Men tvivlet finns alltid där. Är det hon gör bra nog?
– Jag älskar mina kunder, men jag börjar dra mig redan när jag läst mejlet. Först tänker jag "Vilket kul projekt", men sen börjar jag tvivla. Samtidigt så vet jag ju inte vem det är som kommer och det är jobbigt med nya människor. Det är som ett självskadebeteende som utmanas varje gång jag möter en ny kund. Jag som inte är en social person har tvingats att bli det och jag har lärt mig prata om allt. Jag har fått många aha-upplevelser. Många som ligger här är så jävla kloka!
Händer det att det blir någon tabbe?
– O, ja. Jag är sjukt ärlig här - absolut händer det, men det är inte så att man skriker "Fan!" rakt ut.
Hur har trenderna förändrats?
– Tack och lov har tribals, födelsedatum på barnen och klockor med barnens födelsetid lugnat sig. Många gånger handlar tatueringar om förändring och minnen. Tidigare var jag jätterädd för att prata om döden, men när folk befinner sig i en sårbar situation så öppnar de upp sig. Jag har lärt mig mycket av det. Man ska aldrig döma någon - alla bär på en historia.
Efter snart 20 år i yrket har Sara Sigbo gått från att vara helt ren till att ha prytt sin kropp med flera tatueringar. Den mest iögonfallande är den senaste - en tatuering som sträcker sig från halsen ner på bröstet. Det galna är att hon har gjort den på egen hand!
– Förra hösten blev det en del avbokningar och jag fick abstinens. Jag tyckte halsen tog slut lite för fort så jag ritade på det. Jag skrev ut en stencil som jag gick runt med för att se om jag kunde ha kontroll, att jag såg överallt och kunde komma åt. Dagen efter riggade jag upp och satt länge innan jag började. Avgörandet sitter ju i första pricken. Det är galet, ganska kul och jag är ... nöjd.
Från fritidspedagog till tatuerare:
Sara Sigbo utbildade sig till bildlärare efter gymnasiet, men hoppade av och jobbade istället som fritidspedagog.
– Jag var trött på att folk sa åt mig vad jag skulle rita.
Hon lärde känna byns tatuerare där snacket kretsade kring skapande. Frågan ställdes om hon ville bli tatuerare med svaret "Vet inte".
– Jag fick testa att tatuera på brorsan. Det blev aldrig fakeskinn utan jag gick på levande hud med en gång. Där och då slogs jag av känslan "Det är det här jag ska göra!"
