Krönika: "Stora öron, liten mun"

Av Per Brolléus

Nyhetschef Per Brolléus krönika om det där med mina rättigheter vs skyldigheter.

Det kom direkt, det kom spontant och det satt som en pil i bullseye – orden från lagledaren som skulle beskriva nyförvärvet: ”Stora öron, liten mun.”

Utan att gå in på detalj så handlade det alltså om en ung talangfull fotbollsspelare som lämnat gärdsgårdsserien och tagit sig till betydligt högre höjder. Och han kan, enligt de som sett honom, gå ännu längre. Jag ville ha en kommentar från spelarens nya klubb Åstorps FF. Jag ringde den som jag hittade ett mobilnummer till – det blev lagledaren.

Och orden från den där lagledaren satt som en smäck – inte bara om spelaren från Perstorp som gått till Åstorp utan om en hel generation killar där det inte sällan är precis tvärtom.

Mina rättigheter är viktigare än mina skyldigheter.

Min insats är mer avgörande än det kollektivet gjorde.

Och, jag är större än vi.

Den här attityden uppenbarar sig lite varstans i samhället numera, men inom sporten (och framför allt fotbollen) är den sjukt etablerad. Och stor. Och obegriplig.

Efter landslagets VM-avancemang hör jag våra riktigt stora stjärnor Viktor Gyökeres, Anthony Elanga, Lucas Bergvall och Dejan Kulusevski intervjuas. De pratar om sig själva i tredje person, de beskriver sig som konstnärer, de tackar högre makter och de gör allt för att lysa mer än de faktiskt lyser. Alla inspirerade av Zlatan – samtidigt som ingen ens är nära att vara Zlatan.

Jag känner inte de här killarna, men utåt sett är inte ödmjukhet det som verkar vara deras grej – vilket inspirerar många unga människor som såklart tar efter sina idoler. Samtidigt är hela det där gänget med hundraprocentig säkerhet personer som med lätthet skulle hävda att deras främsta egenskap är, just det, ödmjukhet.

Ja, ni fattar.

I ljuset av ovan beskrivna så var det så oerhört befriande att höra lagledaren i Åstorp och att han i första hand poängterade attityden hos en spelare – inte hans bollkänsla, brytningsförmåga eller snabbhet. Stora öron, liten mun.

Jag scrollar i facebookflödet... Det spelar ingen roll vad ämnet är, det gapas, det skriks och man lyssnar inte på varandra.

Stora öron, liten mun. Det är banne mig det bästa jag hört på väldigt länge. Måtte fler låta öronen växa.