Glädjebesked: Minnesstämman sjunger vidare

Av Diana Larsson

Inspirerade av Demenskören med Anders Bagge har Minnesstämman satt guldkant på livet för demenssjuka och deras anhöriga. Klippans svar på Demenskören har tagits emot med öppen famn och nu kommer beskedet alla väntat på - "Det blir en fortsättning".

Det är tisdag och aktivitetsrummet på Sågen vigs åt Minnesstämman. Stine Skaarup hälsar körsångarna välkomna och inleder med uppvärmning. De sträcker på sig och påminns om magstödet. Stine ljudar olika ljud, vilka glatt upprepas av kören.

– Jag kan ju få er till vad som helst. Ni bara följer - jättebra!

Hon sätter sig vid pianot och fortsätter mjuka upp stämbanden.

– Skrynkla nu ihop ansiktet och sjung lite nasalt. Mjau, mjau, mjau... Ni har så stort omfång när ni sjunger långt ner och sedan högt upp. Bra!

Så kommer texten till "Blinka lilla stjärna" upp på duken. Minnesstämman tar ton och jag får hönsapiggar på armarna - aldrig kunde jag ju tror att jag skulle bli så berörd av de första raderna i en barnvisa!

När stämbanden mjukats upp står "Vem kan segla förutan vind?" på repertoaren. Här övas kören i hur de kan skapa dynamik i sin sång. Därefter går de vidare till Ted Gärdestads "Jag vill ha en egen måne" där dagens utmaning blir att sjunga tvåstämmigt. Herrarna får byta plats så att de sitter bredvid varandra.

– Ni är färst… börjar Stine fundersamt och en av herrarna ger förslaget att "Vi är minst i antal".

– Ja, just det. Ni är minst i antal, men är så stadiga så ni sjunger melodin. Damer ni är som ett glitter och sjunger stämman med mig.

De följer Stines klara röst och några minuter senare sjunger de tvåstämmigt utan problem. Det applåderas och Stine berömmer dem alla när hon säger:

– Jag är djupt imponerad. Ni är ju bra mer lättlärda än många av de körer jag jobbat med tidigare. "Kanske för att vi har åldern inne" hörs från herrgänget.

Det vilar en avslappnad, lekfull, hjärtlig och lustfylld stämning över Minnesstämman. Jag själv blir alldeles rörd och uppfylls av glädje, sorg och tillförsikt på en och samma gång. Det här är nämligen inte vilken kör som helst. Det här är en kör för personer med kognitiv svikt/demenssjukdom och deras anhöriga. Minnet sviktar, men glöms för en stund i det härliga sällskapet där ingen behöver upprätthålla ett sken av att allt är som det alltid har varit.

– Jag ville först inte hit, men nu vill jag att det ska vara tisdag varje dag, säger Eva Bond, som diagnostiserats med Alzheimers. Även Ann-Margret Ringnér är på plats sedan maken Stefan lockat dit henne.

– Jag vägrade först, men nu är jag stolt över att jag sjunger. När jag var liten fick jag alltid höra att jag skulle vara tyst när jag sjöng. Häromdagen chockade jag Stefan när jag kom in efter att ha varit ute med hunden och sjöng "Jag vill ha en egen måne", eller ja, jag sjöng det jag kom ihåg, säger hon med ett skratt.

Minnesstämman har övat vid sju tillfällen och har som mål att man ska må lite bättre när man går hem än när man kom. Idén kom till genom ett initiativ från Ann-Britt via en anhöriggrupp. Hennes önskan om att satsa på något liknande Anders Bagges Demenskör blev genast hörd från chefshåll.

– Vilken bra idé, tyckte Ida Brandt anhörigrådgivare och Petra Österlin, verksamhetschef för förebyggande hälso- och sjukvård. Stine Skaarup sammanfattar känslan av att bli tillfrågad med "Äntligen!"

Varje vecka har antalet körsångare ökat och de har inte bara övat körsång utan också mediatränats då både tv och radio varit på plats.

– Efter att vi var med i tv så har jag fått flera förfrågningar om vi kan komma och sjunga, säger Stine.

Första upplagan av Minnesstämman är över och alla är eniga om att de önskar en fortsättning. Det visar sig att samma eftermiddag har Karin Åkesson, enhetschef korttiden, fått ett glädjande besked:

– Jag har fått tummen upp från högre ort om att det blir en fortsättning. Nu ska vi bara få ihop det praktiska innan vi kallar till en ny omgång.

Minnesstämman verkar ha kommit för att stanna.

"Det finns de som tappat språket och förmågan att läsa, men när de hör musiken så bara kommer det. Minnesstämman är en må bra aktivitet för både anhöriga och sjuka", säger Stine Skaarup, körledare. Foto: Diana Larsson

"Vi har en modig ledning" - Ida Brandt. "Det här ligger mig varmt om hjärtat" - Stine Skaarup. "Vi har fått tummen upp för en fortsättning" - Karin Åkesson. "Det är kul att kunna förverkliga anhörigas idéer" - Petra Österlin. Foto: Diana Larsson

Eva Bond tillsammans med sin dotter Petra Österlin. "Jag vill att det ska vara tisdag varje dag". Foto: Diana Larsson

Stine Skaarup spelar och sjunger tillsammans med kören. Dagen till ära var Erik "Bobo" med och kompade. Foto: Diana Larsson